Julglädje

Tänk så glad jag blev när posten kom idag. Där var ett brev från Finland! Min sons farmors mamma bor långt där uppe i norra Finland och hon har skickat julkort och present till sonen. Titta så fina vantar hon har stickat:



Jag blir så himla glad när det kommer kort från sonens familj där i Finland lite nu och lite då. Dom verkar så snälla, dom tycker om min son trots att dom bara sett honom på bild. Jag önskar att vi kunde få träffa dom irl nångång snart så att dom får tycka om sonen på riktigt också.. :-)

Såna här stunder när det kommer en hälsning från antingen de i finland eller från sonens farmor i söder så blir det som så att när glädjen har lagt sig så börjar jag fundera på hur i hela *tyst svordom* sonens far kan vara släkt med dom? Han har ju inte ens ett drag av deras godhet och omtanke i sig...

Så här när julen närmar sig så dyker den där faren upp i tankarna nångång då och då. Jag funderar om han har tatt förnuftet till fånga än o tänker på att skicka ett julkort eller så till sitt barn.. Vet ju att det inte är så, ibland känns det som att jag inte ens hoppas så.., än fast det för sonens skulle vore bäst att känna sin biologiska far. Förutsatt att den faren är vettig då, vilket han inte är. Gaaah, tror det märks när jag skiver nu att mina tankar om det där är ganska snurriga. hehe.

Nåväl. Om ni inte har skrivit HÄR än så gör gärna det.., bara en bråkel som har plitat ner nåt ännu men det är jätteskoj att vet lite smått om Er som hittar hit :)