Fan va jag önskar att han hade en pappa, en riktig bra pappa. Mest för sonens skulle såklart, det är ju alltid bäst om man har både mamma och pappa hör man ju överallt.. Men också mycket för min egen skull. Tänk vilken dröm att få dela både upplevelser och arbete med en annan, jag inbillar mig att det skulle bli så mycket enklare då.. Kanske har jag fel. Men bara det att nån annan nån gång ser till så att han får mat, ny blöja och ett bad eller går en promenad och gungar i parken. Speciellt såna här dagar när man själv bara vill gömma sig långt under täcket och armarna är så trötta och benen känns som att dom inte bär..

2 kommentarer:
Det låter inge vidare:/ Mitt föga problemlösande motto är Det ooordnar sig... Det brukar göra det i alla fall. *kramar om*
Mm.. Får leva som Tomas Ledin lär: "Man måste gilla läget
Gillalalala läget"
Jag brukar försöka tänka: Vem bryr sig om ett år?
Skicka en kommentar